Gibbon experience

8:30 lämnade vi vårat boende i Huay Xai och gick mot Gibbon Experience's kontor. Dagen innan hade vi packat om våra väskor och lämnat våra stora ryggsäckar på kontoret, för att slippa bära på de i djungeln. Nu hade vi enbart små ryggsäckar, lätt packade med ett ombyte, necessär, myggmedel och vatten. Några minuter senare gick vi in på kontoret och gjorde oss redo för en filmvisning, både säkerhet, historia och vackra landskaps-filmer visades. Vi fick varsina kepsar, som senare skulle användas som hjälmar (med skydd instoppat i kepsen) och sedan var vi redo att lämna Huay Xai för att spendera 3 dagar i djungeln. Under en timme körde vi fram på asfalterade vägar, genom små byar och risfält. Vi gjorde sedan ett snabbt stopp för att förbereda oss inför ytterligare en timmes bilfärd, men denna gång byttes asfalten ut mot sandiga och guppiga vägar. Sand och damm-moln yrde upp bakom bilen och la sig som ett fint täcke på både kläder och hud. Tillslut kom vi fram till en liten by där vi skulle äta lunch innan vi började vandringen. De flesta guider på Gibbon Experience kommer från denna by, så de är välbekanta med omgivningen.

Efter lunchen samlades alla som skulle göra vandringen och promenerade bort från byn och ut i djungeln. I början gick vi längs risfält, men de ändrades ganska fort till bambuskog med höga träd och den enkla promenaden gick från platt mark till rejäla uppförsbackar. Vandringen varade i cirka 45 minuter, vi kom sedan fram till ett litet hus där vi fick våran zipline-utrustning (hjälm, vantar och sele). När utrustningen var på väntade en kort övningszipline där man fick testa sin teknik. Sedan återstod det ytterligare en timme av vandring och ziplining tills vi kom fram till vårat trädhus, nummer 7.

För er som inte vet vad Gibbon Experience är, så är det en äventyr och naturupplevelse där det är blandat vandring med ziplining, dels för att skydda djungeln men också för att kunna få se ett helt nytt perspektiv. Vi gjorde deras classic vandring, vilket är deras vanligaste, här sover man i djungeln i 2 nätter, har en bra blandning mellan vandring och zipline och chansen att få se gibbonapor är större än med de andra vandringarna. I alla vandringar sover man i höga trädhus (ett är världens högsta), som endast går att ta sig till via zipline. Vi är väldigt nöjda med vårat val, då vi gillade kombinationen.

Vi, två holländare, tre britter och en amerikan bodde alltså i trädhus nummer 7. Det finns totalt 7 trädhus, som alla används till olika vandringar, de är olika stora och alla har en unik form. Vi hade läst att 7:an skulle vara bäst, så vi kämpade hårt för att få just det huset. Och jag förstår verkligen varför detta hus var så omtalat. Huset bestod av tre våningar. På den första våningen fanns ziplinelinorna och kanske det coolaste badrummet vi sett. Med ett liten gardin "stänger" man intill badrummet men 180 grader är öppet mot djungeln. Att duscha med 180 graders panorama utsikt över djungeln, med solen som sakta går ner, var MAGISKT. Man glömde nästan bort att vattnet var iskallt och njöt till fullo av utsikten. Den andra våningen var den största, här fanns matbord, ett litet kök och på kvällen fick alla varsina små tältliknande myggnät över sina madrasser.  Högst upp var det en utkiksplats, men utsikten från badrummet var en aningen bättre. 

Efter att solen gått ner blev det riktigt mörkt och det kändes som att klockan var närmare elva när den egentligen var sju. För att hålla oss vakna spelade vi kort tillsammans, jag och Hanne fick lära oss ett nytt kortspel som de andra redan kunde. Så mysigt att spela alla tillsammans! Vid tio hade alla gjort sig redo och låg i sina små tält. Några minuter efter att alla var i säng och lamporna var släckta hörde vi hur någon prasslade i köket, efterföljt av några dunsar och sedan ett rejält rafsande. Vi låg alla blixtstilla ovetandes om vem eller vad som befann sig i trädhuset. Periodvis kändes det som att varelsen sprang precis intill madrasserna, samtidigt som rafsandet fortsatte. Jag och Hanne hade läst om att det fanns råttor i trädhusen, som kunde bita hål i väskor i jakt på snacks, så vi har helt inställda på att det var ett gäng råttor som sprang runt utanför. Vi var riktigt äcklade och det kändes så obehagligt av tanken att råttor sprang runt precis utanför våra sängar. Men, morgonen efter berättade våran guide att det inte alls var råttor (puh!) utan att det var flygande ekorrar som befunnit sig i trädhuset. De rafsar på trädet i hopp om att hitta mat under barken. Ljudet var fortfarande läskigt men vetskapen om att det inte var råttor kändes lugnande.

Under dag 2 fick vi besöka alla andra trädhus. Vissa hus ligger väldigt nära varandra medan andra ligger ensamma ute i djungeln och endast kan nås genom att promenera och ziplina i någon timme. När vi var vid trädhus nr 1 såg våran guide en rörelse i några träd långt borta. Vi stannade upp allihopa och tittade mot träden. Efter en stunds sökande såg vi två gibbonappor hoppa emellan två träd!! Det är inte jättevanligt att se aporna eftersom att de är vilda djur och de har ett otroligt stort område att röra sig på. Så vi kände oss riktigt lyckligt lottade!

Ziplinelinorna är oftast placerade mellan två berg och man åker över dalen istället för att behöva gå hela vägen, på detta sätt kan man röra sig på större ytor än om vi bara skulle vandrat. Men när man väl vandrar, vilket är ganska ofta, går stigen antingen uppåt eller neråt. Att hitta en platt stig var nästintill omöjligt. Benen fick kämpa rejält för att orka ta sig framåt till nästa zipline, men oooj så värt det var! Att ziplina över trädens toppar, med utsikt över en stor del av djungeln var helt fantastiskt.

Vi spenderade hela eftermiddagen med att åka zipline fram och tillbaka, i en loop. Man hade tiden att testa olika åk-tekniker, i hopkurad som en köttbulle, rakt utsträckt som en spaghetti eller baklänges! När solen började gå ner satte guiderna stopp för åkandet och vi fick promenera hem till våran trädkoja, åka dagens sista zipline till huset, ta en kalldusch och sedan var det middag och ännu mer kortspel! 

På våran sista morgon i trädhuset gick vi upp klockan 6, i hopp om att få se soluppgången och höra gibbonaporna. Våra guider hade berättat att man bäst kunde höra aporna prata och sjunga på morgonen, så vi satt redo och kikade ut från huset. Men, varken apor eller soluppgång syntes till. Morgondimman låg som ett moln runt huset, långsamt försvann den men det var länge svårt att se längre än till närmsta träd.

När dimman lättat och alla var färdigpackade klättrade vi upp till zipline-loopen igen för några sista åk. Det är galet hur man, även fast man åkt samma zipline i tre dagar, verkligen njuter av utsikten. Jag sa flera gånger att det kändes overkligt, att befinna sig så högt upp över trädtopparna. Fantastisk utsikt och jag njöt under varenda åk. På vägen tillbaka mot den lilla byn, helt inställda på att promenera den sista biten och sen var det slut, såg en i gruppen två gibbonapor till (!!) Den här gången var de mycket närmare, de hängde i ett träd men drog så fort vi närmade oss. Jag hann se båda två hoppa längs träden ut i djungeln. SÅ coolt! 

Vi promenerade i rask takt tillbaka till den lilla byn. Efter en snabb lunch hoppade vi in i en bil som skulle ta oss tillbaka till Hauxyai. Vi har haft tre helt fantastiska dagar i djungeln. Fyllda med vacker natur, tuffa vandringar, otroliga ziplines och underbara människor. Gibbon experience är förmodligen det bästa vi gjort i Laos!

Vi sitter nu på en buss på väg till Chiang Mai. Efter 20 härliga, fartfyllda, skumpiga, jobbiga, fantastiska dagar i Laos är det dags att lämna landet. Tack Laos för denna gång! Vi kommer vara i Chiang Mai i lite drygt en vecka. Jag är riktigt taggad på thailändsk mat, på mat som faktiskt smakar någonting. Och det ska bli roligt att komma till en lite större stad igen, med köpcentrum och veganska restauranger!

Vi hörs där!