Sammanfattning av Laos

20 dagar i Laos. Ett land med fantastiska landskap, roliga aktiviteter och vänliga människor. Befolkningen i Laos överraskade oss båda, till skillnad från Thailand och Vietnam var människorna här lite tillbakadragna och försiktiga, men väldigt snälla. Det märks att turismen inte ännu slagit ut, för servicepersonalen har inte fått samma träning som i Thailand. De kan ibland verka lite förvirrade och väljer hellre att titta på mobilen än att försöka få kontakt med turisterna. Men, när man väl frågar något eller får kontakt är de genuint trevliga, omtänksamma och hjälpsamma. Jämfört med Bangkok, där det är liv och rörelse i varenda vrå, var städerna i Laos ganska tystlåtna och vissa delar kändes nästintill tomma. Jag har gillat lugnet som infann sig i landet, tempot drogs ner från Hanoi och vi tillbringade väldigt mycket tid ute i naturen. Här kommer en liten sammanfattning om våra dagar i Laos.

Under våra dagar i Laos hann vi besöka Vientiane, Vang Vieng, Luang Prabang och Huay Xai. Vi gillade Luang Prabang som stad, människorna var trevliga och det fanns mer liv i denna stad än någon annan. Nackdelen var att det inte fanns så många aktiviteter att göra runt omkring. Därför blev våran favoritstad Vang Vieng. Vi tillbringade sex nätter i Vang Vieng då det fanns så mycket att se och göra. De flesta aktiviteter var naturupplevelser, så gillar man inte uteaktiviteter är denna stad inget för er. Allt från cykling, bergsbestigning, blå laguner och grottor finns att utforska runtomkring Vang Vieng. Vi älskade våra dagar här och jag kommer leva länge på våra cykelturer runt landsbygden och våra bergbestigningar.

Vi satt länge och klurade på vilka tre aktiviteter som man måste göra om man åker till Laos. Valet var svårt, då det finns sååå mycket fantastiskt att se och göra. Men, här kommer våra tre "detta MÅSTE in göra om ni åker till Laos". Först av allt skulle jag nog säga Kuang Si Waterfall. Det vackraste vattenfall som jag någonsin sett. Kuang Si ligger en bit utanför Luang Prabang och man tar sig dit ganska lätt, vi bokade via vårat boende. Kuang Si består av flera olika vattenfall, som alla utgår ifrån ett stort fall. I det lite mindre vattenfallen går det att bada, så mysigt! Den turkosa färgen på vattnet är det som sticker ut mest, men fallens uppbyggnad är unikt också. Bilderna beskriver inte hur magiskt det var i verkligheten, så ni får åka hit för att uppleva det själva!

Den andra sevärdheten som man måste besöka är Blue Lagoon i Vang Vieng. Det finns 3 stycken kände blå laguner, och några till som är svårare att besöka. Vi hade hört att Blue Lagoon 1 ska vara den mest besökta lagunen, vilket betyder att det är flest turister där. Vi valde att cykla till Blue Lagoon 2 och älskade den. Det var vi och ett gäng koreanska turister, men periodvis var vi helt själva i lagunen. Har man tid ska Blue Lagoon 3 vara fantastisk, men som sagt nummer 2 var magisk den också. Vi spenderade hela förmiddagen vid lagunen, badande och njöt av omgivningen.

Den tredje saken som man måste göra är att klättra till Pha Ngeun Viewpoint. En 40 minuters lång vandring, som för det mesta bara klättrar uppåt. Väl uppe möts man av en 360 graders utsikt över Vang Vieng. När vi klättrade upp var vi ensamma på bergstoppen, tills det kom två till. Utsikten är magisk och det är helt klart värt klättringen. Har man mindre tid eller inte orkar klättra i 40 minuter rekommenderar jag Nam Xay Viewpoint, en lite kortare klättring även den med otrolig utsikt OCH det finns en motorcykel på toppen (instagrambilder). Men, vi gillade ändå Pha Ngeun mer, mest för att vi var ensamma och slapp trängas. Har fortfarande svårt att smälta hur vackert det var.

Om det är något som varit sådär eller som vi inte kanske skulle rekommendera så är det för det första att inte åka minivan i Laos. Finns valet att åka storbuss, gör det. Vi åkte minivan både från Vientiane till Vang Vieng och från Vang Vieng till Luang Prabang. Utrymmet i minivans är väldigt trångt, vi fick en gång sitta med väskor i knät samtidigt som vi hade väskor under våra fötter. Vägarna är periodvis riktigt dåliga, så var förberedda på en skumpig resa. Vi skulle även rekommendera att inte stanna så länge i huvudstaden. Ja, det var kul att se Vientiane, men det är en väldigt, väldigt liten storstad men ett litet aktivitetsutbud. När vi tänker tillbaka på våra dagar i Vientiane kommer vi bara ihåg att vi såg Patuxai. Minnet av en ganska död stad med konstiga shopping malls är faktiskt störst. Vi skulle tipsa om att stanna här i max två nätter och att sedan åka vidare.

När vi ändå är inne på lite mer negativa saker måste jag ta upp en till faktor som varit sämre med Laos, maten. Laos har inte en jättekänd matkultur och de nationalrätter som finns innehåller alltid kött så jag har inte kunnat testa några av dessa rätter. Det vi kommit fram till är att maten oftast är smaklös, det används inte så mycket kryddor (och om det används så är det svartpeppar). Så, våran standardrätt från Laos är antingen smaklösa nudlar eller baguetter. Baguetter säljs överallt i små gatustånd, man kan själv bestämma vad man vill ha på och det kostar runt 10 kr. Min favorit blev avokado och tomat-baguette. Våran favoritmat var dock gröt. I Vientiane köpte vi havregryn, jordnötssmör och oreos, tillsammans med varmvatten och salt blev detta våran höjdare. Billigt, mättande och så gott!

Jag och Hanne lever på en mindre budget än vad jag och Nemo gjorde på Bali, så våra boenden i Laos har varit av sämre standard. Vi har ofta bott för cirka 40 kr/natt och person på hostel, betygen som vi gett är alltså baserade på hur bra de varit till det billiga priset! Vi har haft ganska svårt att hitta ett favoritboende, de flesta boenden har varit helt okej, inget superbra men inget superdåligt heller. Vi har ändå kommit fram till att Y Not Laos Hostel i Luang Prabang, är våran favorit. Vi hade väldig tur och hamnade i ett rum med bara två stycken till, vilket gjorde vistelsen så mycket bättre. Hostelet var fräscht, hade ett bra läge och frukost var inkluderat (snabbnudlar, sojasås och ketchup) = bra boende.

Till sist har vi våra tre mest minnesvärda ögonblick från Laos. Vårat första är kanske inte det roligaste minnet, men vi båda två kommer minnas stunden då vi upptäckte att vi hade bedbugs i Vientiane. Vi hade borstat tänderna och var helt redo för att gå och sova, när Hanne hittar ett kryp i sin säng. Efter en snabb googling inser vi att det är en vägglus, jag springer ner till receptionen och förklarar vad vi sett. En personal följer med oss upp, säger att "ja, det där är en vägglus", men berättar sedan att han inte kan göra något då alla rum är fullbokade. Efter våran bedbug-historia i Vietnam, där Hanne fick hundratals bett, var vi i chock båda två. Vi förklarade att vi INTE kunde sova i en säng där det finns vägglöss och efter mycket om och men fick vi byta boende. Chocken, paniken och obehaget är ett minne som kommer sitta i länge. Det är inte alltid roligt att resa...

Vårat andra minne är lite roligare, båtturen längs Mekong floden. Vi skulle ta oss från Luang Prabang till Hauy Xai och valde att åka båt i två dagar istället för att åka buss. Jag tyckte verkligen om detta sätt att transportera sig på. Våra minivans-resor i Laos har, som sagt, varit riktigt skumpiga och att då få sätta sig på en båt som långsamt tuffade fram var fantastiskt. Man hade friheten att röra sig så mycket man ville, jag kunde kolla på film och med en ljudbok i öronen kunde jag titta ut över flodens små byar och bergslandskapet. Mot slutet av resan åkte vi även mitt emellan Thailand och Laos, vilket var så coolt! Under dag två var kroppen ganska trött på att sitta stilla, och jag sov i 10 timmar efter våra två dagar på floden. Men, det var väldigt mysigt och jag kommer minnas lugnet och hur vi vaggande tog oss fram. 

Vårat tredje och mest fantastiska minne från Laos är Gibbon Experience. Tre dagar i djungeln, utan wifi och varmvatten, boendes i en trädkoja. Tre dagar av vandring och ziplining genom djungelns höga berg. Jag har aldrig gjort någonting liknande förut och förälskade mig i konceptet att få se djungeln från ett nytt perspektiv.  De tre dagarna var otroligt krävande både mentalt och fysiskt, det värkte i hela kroppen efter all vandring och alla försöka att hålla kroppen så rak som möjligt under zipliningen (som en uppochnervänd planka). Men, vilka fantastiska dagar vi hade, och vilken magisk omgivning.

Där har ni det, 20 dagar i Laos. Jag har verkligen gillat Laos, speciellt naturen och landskapen. Vi är båda överens om att vi känner oss ganska färdiga nu, vi har hunnit med det mesta av det vi velat se och göra. Funderar ni på att åka till Laos? Gör det. Landet skiljer sig från resten av Asien, turismen är inte lika stor som i andra länder, vilket gör att man verkligen får en inblick av det riktiga Laos. Tack för denna gång Laos!

Gibbon experience

8:30 lämnade vi vårat boende i Huay Xai och gick mot Gibbon Experience's kontor. Dagen innan hade vi packat om våra väskor och lämnat våra stora ryggsäckar på kontoret, för att slippa bära på de i djungeln. Nu hade vi enbart små ryggsäckar, lätt packade med ett ombyte, necessär, myggmedel och vatten. Några minuter senare gick vi in på kontoret och gjorde oss redo för en filmvisning, både säkerhet, historia och vackra landskaps-filmer visades. Vi fick varsina kepsar, som senare skulle användas som hjälmar (med skydd instoppat i kepsen) och sedan var vi redo att lämna Huay Xai för att spendera 3 dagar i djungeln. Under en timme körde vi fram på asfalterade vägar, genom små byar och risfält. Vi gjorde sedan ett snabbt stopp för att förbereda oss inför ytterligare en timmes bilfärd, men denna gång byttes asfalten ut mot sandiga och guppiga vägar. Sand och damm-moln yrde upp bakom bilen och la sig som ett fint täcke på både kläder och hud. Tillslut kom vi fram till en liten by där vi skulle äta lunch innan vi började vandringen. De flesta guider på Gibbon Experience kommer från denna by, så de är välbekanta med omgivningen.

Efter lunchen samlades alla som skulle göra vandringen och promenerade bort från byn och ut i djungeln. I början gick vi längs risfält, men de ändrades ganska fort till bambuskog med höga träd och den enkla promenaden gick från platt mark till rejäla uppförsbackar. Vandringen varade i cirka 45 minuter, vi kom sedan fram till ett litet hus där vi fick våran zipline-utrustning (hjälm, vantar och sele). När utrustningen var på väntade en kort övningszipline där man fick testa sin teknik. Sedan återstod det ytterligare en timme av vandring och ziplining tills vi kom fram till vårat trädhus, nummer 7.

För er som inte vet vad Gibbon Experience är, så är det en äventyr och naturupplevelse där det är blandat vandring med ziplining, dels för att skydda djungeln men också för att kunna få se ett helt nytt perspektiv. Vi gjorde deras classic vandring, vilket är deras vanligaste, här sover man i djungeln i 2 nätter, har en bra blandning mellan vandring och zipline och chansen att få se gibbonapor är större än med de andra vandringarna. I alla vandringar sover man i höga trädhus (ett är världens högsta), som endast går att ta sig till via zipline. Vi är väldigt nöjda med vårat val, då vi gillade kombinationen.

Vi, två holländare, tre britter och en amerikan bodde alltså i trädhus nummer 7. Det finns totalt 7 trädhus, som alla används till olika vandringar, de är olika stora och alla har en unik form. Vi hade läst att 7:an skulle vara bäst, så vi kämpade hårt för att få just det huset. Och jag förstår verkligen varför detta hus var så omtalat. Huset bestod av tre våningar. På den första våningen fanns ziplinelinorna och kanske det coolaste badrummet vi sett. Med ett liten gardin "stänger" man intill badrummet men 180 grader är öppet mot djungeln. Att duscha med 180 graders panorama utsikt över djungeln, med solen som sakta går ner, var MAGISKT. Man glömde nästan bort att vattnet var iskallt och njöt till fullo av utsikten. Den andra våningen var den största, här fanns matbord, ett litet kök och på kvällen fick alla varsina små tältliknande myggnät över sina madrasser.  Högst upp var det en utkiksplats, men utsikten från badrummet var en aningen bättre. 

Efter att solen gått ner blev det riktigt mörkt och det kändes som att klockan var närmare elva när den egentligen var sju. För att hålla oss vakna spelade vi kort tillsammans, jag och Hanne fick lära oss ett nytt kortspel som de andra redan kunde. Så mysigt att spela alla tillsammans! Vid tio hade alla gjort sig redo och låg i sina små tält. Några minuter efter att alla var i säng och lamporna var släckta hörde vi hur någon prasslade i köket, efterföljt av några dunsar och sedan ett rejält rafsande. Vi låg alla blixtstilla ovetandes om vem eller vad som befann sig i trädhuset. Periodvis kändes det som att varelsen sprang precis intill madrasserna, samtidigt som rafsandet fortsatte. Jag och Hanne hade läst om att det fanns råttor i trädhusen, som kunde bita hål i väskor i jakt på snacks, så vi har helt inställda på att det var ett gäng råttor som sprang runt utanför. Vi var riktigt äcklade och det kändes så obehagligt av tanken att råttor sprang runt precis utanför våra sängar. Men, morgonen efter berättade våran guide att det inte alls var råttor (puh!) utan att det var flygande ekorrar som befunnit sig i trädhuset. De rafsar på trädet i hopp om att hitta mat under barken. Ljudet var fortfarande läskigt men vetskapen om att det inte var råttor kändes lugnande.

Under dag 2 fick vi besöka alla andra trädhus. Vissa hus ligger väldigt nära varandra medan andra ligger ensamma ute i djungeln och endast kan nås genom att promenera och ziplina i någon timme. När vi var vid trädhus nr 1 såg våran guide en rörelse i några träd långt borta. Vi stannade upp allihopa och tittade mot träden. Efter en stunds sökande såg vi två gibbonappor hoppa emellan två träd!! Det är inte jättevanligt att se aporna eftersom att de är vilda djur och de har ett otroligt stort område att röra sig på. Så vi kände oss riktigt lyckligt lottade!

Ziplinelinorna är oftast placerade mellan två berg och man åker över dalen istället för att behöva gå hela vägen, på detta sätt kan man röra sig på större ytor än om vi bara skulle vandrat. Men när man väl vandrar, vilket är ganska ofta, går stigen antingen uppåt eller neråt. Att hitta en platt stig var nästintill omöjligt. Benen fick kämpa rejält för att orka ta sig framåt till nästa zipline, men oooj så värt det var! Att ziplina över trädens toppar, med utsikt över en stor del av djungeln var helt fantastiskt.

Vi spenderade hela eftermiddagen med att åka zipline fram och tillbaka, i en loop. Man hade tiden att testa olika åk-tekniker, i hopkurad som en köttbulle, rakt utsträckt som en spaghetti eller baklänges! När solen började gå ner satte guiderna stopp för åkandet och vi fick promenera hem till våran trädkoja, åka dagens sista zipline till huset, ta en kalldusch och sedan var det middag och ännu mer kortspel! 

På våran sista morgon i trädhuset gick vi upp klockan 6, i hopp om att få se soluppgången och höra gibbonaporna. Våra guider hade berättat att man bäst kunde höra aporna prata och sjunga på morgonen, så vi satt redo och kikade ut från huset. Men, varken apor eller soluppgång syntes till. Morgondimman låg som ett moln runt huset, långsamt försvann den men det var länge svårt att se längre än till närmsta träd.

När dimman lättat och alla var färdigpackade klättrade vi upp till zipline-loopen igen för några sista åk. Det är galet hur man, även fast man åkt samma zipline i tre dagar, verkligen njuter av utsikten. Jag sa flera gånger att det kändes overkligt, att befinna sig så högt upp över trädtopparna. Fantastisk utsikt och jag njöt under varenda åk. På vägen tillbaka mot den lilla byn, helt inställda på att promenera den sista biten och sen var det slut, såg en i gruppen två gibbonapor till (!!) Den här gången var de mycket närmare, de hängde i ett träd men drog så fort vi närmade oss. Jag hann se båda två hoppa längs träden ut i djungeln. SÅ coolt! 

Vi promenerade i rask takt tillbaka till den lilla byn. Efter en snabb lunch hoppade vi in i en bil som skulle ta oss tillbaka till Hauxyai. Vi har haft tre helt fantastiska dagar i djungeln. Fyllda med vacker natur, tuffa vandringar, otroliga ziplines och underbara människor. Gibbon experience är förmodligen det bästa vi gjort i Laos!

Vi sitter nu på en buss på väg till Chiang Mai. Efter 20 härliga, fartfyllda, skumpiga, jobbiga, fantastiska dagar i Laos är det dags att lämna landet. Tack Laos för denna gång! Vi kommer vara i Chiang Mai i lite drygt en vecka. Jag är riktigt taggad på thailändsk mat, på mat som faktiskt smakar någonting. Och det ska bli roligt att komma till en lite större stad igen, med köpcentrum och veganska restauranger!

Vi hörs där! 

Två dagar på Mekongfloden

En stund efter 7:00 på morgonen kom en tuktuk för att hämta oss. Vi satte oss bak med våra väskor och så rullade vi iväg. Denna färd var en av de svalaste stunderna på våran resa hittills. Solen hade knappt gått upp, det var cirka 16 grader och vi satt på ett öppet flak där det blåste något enormt. Vi satt och huttrade medan chauffören körde fortare och fortare, jag fick känslan av att han var väldigt stressad och att vi hade bråttom. 30 minuter senare kom vi fram till båtens kontor och hade gott om tid innan båten skulle åka.

Vi hade båda två varit lite nervösa över vilken typ av säten det skulle vara på båten, vi hade läst om att det på vissa båtar är plaststolar som man spenderar 9 timmar på. Men, till våran förvåning var det gamla bilsäten som stod utplacerade över hela båten. Då båten inte var full fick vi varsina dubbelsäten. Väldigt skönt! Prick 8:30 lämnade båten Luang Prabang och körde ut på Mekongfloden. Det var mestadels lokalbefolkning på båten, som med jämna mellanrum hoppade av båten på olika klippor. Men, det var en del turister också (vi drog ner medelåldern), alla var på väg till Thailand.

Från Luang Prabang till Pakbeng tog det 9 timmar. 9 timmar på en långsamt åkande båt går ganska långsamt och även fast utsikten var fantastiskt blev den tillslut ganska uttråkande. Jag hade laddat ner några filmer som jag tittade på och blandade det med att lyssna på musik och ljudböcker. Jag ska erkänna att man slumrar till några gånger också, det gungar lite lagom och motorljudet gör att man blir ganska trött i huvudet. Så 9 timmar gick hyfsat fort tack vare lite hjälpmedel. Tips är även att ta med lunch på båten. Det finns en liten kiosk som säljer chips, vatten och nudlar. Men vill man ha något annat så är det smart att ta med det! Vi köpte mat i Luang Prabang innan vi åkte.

Vi kom fram till Pakbeng vid 17:30 på kvällen, där blev vi upphämtade av vårat boende Villa Mekong (mysigt och fräscht boende). Då vi suttit ner heeeela dagen valde vi att ta en promenad i den lilla, lilla byn. På kvällen kändes den väldigt död,  de flesta affärer var stängda och det var enbart några lokalbor ute. Det var mysigt att få se en ny sida av Laos, en som inte är turistig. Men, jag skulle inte vilja stanna här i mer än en natt då det inte fanns så mycket att se eller göra.

Vid 8 dagen efter rullade våran skjuts till hamnen och vi gick på båten för att spendera ytterligare 9 timmar på Mekongfloden. Runt floden finns det mest gröna berg och kullar, men helt plötsligt dyker några hus upp i en klunga. Folk står vid floden för att tvätta eller bada, några står en bit upp för att plantera eller gräva i jorden. Barn leker runt floden och vinkar när båten åker förbi. I slutet på dag 2 flöt floden mitt emellan Thailand och Laos. På ena sidan fanns den thailändska flaggan och tempel och på den andra sidan syntes Laos med sina trähus.

Våran första plan var att åka buss från Luang Prabang till Huay Xai, men då bussturerna i Laos inte varit så bra blev vi båda glada över att hitta ett alternativ som gjorde att vi slapp åka buss. Vi är båda jättenöjda över valet att åka båt. 18h båt på två dagar är lite väl mycket och vi var otroligt trötta när vi väl kom fram. Men det var ett väldigt skönt alternativ, man kunde stå upp när man ville, det fanns toalett på båten och sätena var sköna. Och det bästa av allt, det var inte en skumpig väg! Dag nummer två blev det lite guppigt men det var ingenting om man jämför med bussturerna.

Igår kom vi fram till Huay Xai, en lite större by än Pakbeng. På kvällen när vi satt och åt märkte både jag och Hanne hur det kändes som att allting gungade eller snurrade, vilket känns av även idag. Jag gissar att det kommer hålla i sig ett tag, 18 h på båt är inte att leka med. Våran huvudsakliga anledning till att vara här är för att vi ska på en zipline/djungeltrekking i 3 dagar. Huay Xai är väldigt mysig och till skillnad från Pakbeng är det lite fler turister här, vilket gör att det finns lite fler restauranger.

Imorgon ger vi oss upp i djungeln, jag är såååå taggad!! Vi hörs efter det.